har hittat till Varvsvägen 14.
Vaknade natten mot Onsdagen av att ungen sitter i sängen och hulkar. Med en tvåhandsfattning om midjan på ungen lyckas jag svinga henne över sängkanten och därmed parera en flygande kräka så att den hamnade på golvet och inte på mig/i sängen.
Helt otroligt att man kan vara så reaktionssnabb klockan två på natten. Thank you god.
Kände mej som Lucky Luke. -drar snabbare än sin egen skugga. That's me. Swoooosch -kräka på golvet.
Natten fortsatte sedan så sakteliga med en liten unge som ömsom sov och ömsom kräktes i en bytta vid sängen. Stackars liten. Patrik fick vara hemma och vabba på onsdagen så tog jag dagens pass. Igår var hon helt slut. Idag var hon helt återställd och sitt vanliga vilda jag. I morrn blir det dagis igen så att mamman får åka till jobbet och vila upp sig.
I morgon skall jag jobba fem kvart i timmen. För att hinna jobba klart allt jag måste och hinna hem till halv tre och hämta svärmor på stationen. -Vart maken är då? På ett strategiskt viktigt möte.
Eller hur.
Det är det här som är livet!
-
Jag fyller år idag. Egentligen bryr jag mig inte om det så mycket, men har
fått så många underbart härliga ”Grattis mannen!” på Fejjan att jag kände
att ja...
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar