I natt låg jag vaken efter en av Kajsas otaliga hostattacker. Efter att Kajsa somnat om (vad jag trodde i allafall) låg jag och funderade på hur jag skulle hinna med allt jag hade tänkt att göra idag. Försökte att rensa skallen från tankar och precis när jag höll på att somna så började Patrik att snarka. Högt och ljudligt. Han låg för lång bort från mej för att mina korta ben skulle nå honom med en spark - ibland har han tur att Kajsa ligger imellan oss. Jag svor tyst och sa för mig själv "Men aaaah kan du sluuuuta snarka nån gååång!" Då hör jag en ljus röst väsa surt från kudden bredvid mig. "Men mammaaaa, det är inte jag, det är ju pappa som snarkar!"
Det är det här som är livet!
-
Jag fyller år idag. Egentligen bryr jag mig inte om det så mycket, men har
fått så många underbart härliga ”Grattis mannen!” på Fejjan att jag kände
att ja...
10 år sedan
Kolla in min blogg.
SvaraRadera